Snorkk-sambo

Min sambo skulle hem till sina föräldrar en sväng idag, och när vi dessutom pratade löpning så föreslog jag att han skulle springa hem därifrån (snorkka, eller transportlöpa, alltså). Han klev just innanför dörren, och verkar ha fått till både ett bra pass och en rolig runda. Jag blir lite avundsjuk – att springa sådär och leta rätt väg och inte riktigt veta vart man är på väg tycker jag är superkul. Att hans pannben är hårt nog för att springa på och orka hela vägen, trots att han tidigare aldrig sprungit så långt, är förstås imponerande också. Jag längtar tills jag kan börja springa igen, jag med, men till dess får jag leva på hans löparglädje!

Annonser
Det här inlägget postades i inspiration, löpning. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s