55 minuter förvirring

Det märks verkligen att min träning den senaste tiden mest bestått av vad vi skulle kunna kalla rakt-framåt-träning. Cykling, löpning, promenader, och visserligen några core-pass och lite yoga, men inget som kräver nån form av koreografi. Inget där kroppens muskler måste synkronisera och jobba tillsammans. Idag bestämde jag mig för att gå på ett Shape-pass, dvs funktionell styrketräning, och jisses vad förvirrad jag kände mig. Till en början klarade jag mig ganska bra, förutom att mina ben totalt började strejka efter en serie utfall och knäböj. Hela baksida lår darrade bara jag stod upp helt stilla, och de benböj jag försökte mig på efteråt liknade mest ett skämt. Men sen blev det mer avancerade rörelser, och jag som tycker jag brukar ha rätt bra kroppskontroll hängde plötsligt inte med alls. Det gick ganska snabbt, och var ibland svårt att fatta vad instruktören faktiskt menade. Jag försökte apa efter så gott jag kunde, men med trötta muskler och inte full koll på övningen kände jag hur tekniken fick stryka på foten en del. Känslan av jag vet inte varför jag gör den här övningen, jag vet inte var det ska kännas, och jag har ingen koll på hur jag har min kropp just nu, men jag försöker väl dök upp flera gånger, och det är kanske inte det man varken vill eller ska känna under ett pass… Trots detta måste jag ändå ha gjort något rätt, för jag blev riktigt trött i musklerna, och svettades som en gris. 20 minuter cykling fram och tillbaka på det, och vi kan räkna en godkänd träningsdag!

Annonser
Det här inlägget postades i styrketräning, träning. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s