Topploppet

Många har redan skrivit om Topploppet, och jag har sett flera som nämnt ungefär samma saker som jag kommer göra – både positiva och negativa:

– Det var ett kul lopp, med bra stämning, och sköna gospelkörer, cheerleaders etc längs vägen.

– Picknicken var en besvikelse… Macka, äpple, dryck och någon form av energikaka/-bar kändes lite snålt.

– Banan och vatten är jättebra att få efter målgång, men har man skrutit stort om goodiebag med presenter innan, så har nog folk högre förväntningar än så. Nu kändes det istället snålt, även om det ingick lite rabattkuponger och parfymprov.

– Och apropå parfymprov… Trots att loppet sades rikta sig mot både tjejer och killar kändes det som att alltför stort fokus var på tjejer. Vad ska man annars säga om presenter som mascara, tränings-BH och tjejparfym…?

– Hela tävlingsområdet verkade packa ihop och tömmas direkt efter målgång. Jag hade gärna kikat runt lite i tälten, men det skulle man visst ha gjort innan start…

Hur som helst så är jag som sagt väldigt nöjd med min egen insats. Det blev ytterligare att personbästa den här veckan! Kanske var det just det fina resultatet i tisdags som gjorde att jag vågade springa på lite mer, och jag tyckte inte heller det var så fasligt trångt, så de första 6 kilometrarna gick i exakt 6 min-tempo. När jag passerat 6 km-markeringen tillät jag mig dock att gå uppför den sega backen, innan jag började jogga igen. Resten av loppet var det tuuungt, det ska jag verkligen inte förneka – jag mådde illa (som jag alltid gör när jag pressar mig under löpning), och förhandlade hela tiden med mig själv om huruvida jag skulle få gå eller inte. Trots detta lyckades jag tydligen hålla ett hyfsat tempo, och snittade fortfarande på bara lite mer än 6 min/km. Vid 9 km-skylten kan man kanske tycka att jag borde fått lite extra kraft när slutet var så nära, men jag var så trött att jag faktiskt gick lite här också. Nåväl, sen kom jag igång för att springa den sista sträckan, men det fanns verkligen ingen energi till att trycka igång en slutspurt. Det som ändå fick mig att öka lite var den tickande klockan bredvid målet – som till min stora förvåning precis hade passerat 60 minuter! Jag hade inte haft en tanke på att jag skulle kunna vara så nära den magiska tim-gränsen, eftersom andra varvet känts så pass mycket tyngre. Mådde verkligen sjukt illa när jag väl gick i mål, men var ändå enormt glad över tiden!

Efteråt lyckades vi för första gången samla ihop hela laget – vi hade ju olika starttider, men alla gick i mål någotsånär samtidigt. Picknicken var ganska snabbt avklarad dock, och alla gav sig iväg hemåt ganska snart – kanske både pga det torftiga innehållet i påsen, och på kylan som smög sig på. Grymt kämpat av allihopa i alla fall – jag är sjukt glad och stolt över att ni ville vara med i Team Egen svett luktar bäst!

Angelica (wannabe-lagmedlem ;) ), Simon och jag efter målgång.

Carolina och Lena picknickar i solen.

Supportrar i olika storlek, samt en Alex.

Annonser
Det här inlägget postades i konvent/event, löpning, träning. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Topploppet

  1. Pia skriver:

    Helt klart en trevlig dag. Din insats so samordnare och peppare var toppen! Och jag ska försöka förhandla mig till ledigtid på torsdagar då det är löpning med F&S, tack för tipset!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s