Dubbeltränings-söndag!

Min ursprungliga träningsplan för dagen var att ta stavarna på en långpromenad, men när jag vaknade till ösregn kändes det plötsligt inte så lockande längre. Istället bestämde jag mig för att krypa in i en simhall – lika bra att öva medan jag hade instruktionerna färska i huvudet! Stack iväg till Eriksdalsbadet, där jag möttes av en massiv kö. Klart det är fler som vill bada en regnig söndagseftermiddag… Kom in till slut i alla fall, bara för att upptäcka att det förstås var ganska fullt i bassängen också (50 m-bassängen var ockuperad av vattenpolo…) Nåväl, jag bestämde mig för en bana som inte såg helt överfull ut, och hoppade i. Dagen till ära hade jag dessutom köpt mig en näsklämma, som jag fick klura en hel del på hur den skulle sitta… kände mig inte som världens snyggaste, men det är sånt man får ta, för att slippa vatten i näsan. Började värma upp med lite vanligt bröstsim, och sen varvade jag lite mellan frisim och de övningar vi gjorde på kursen igår. Det är ju svårt att veta om man har rätt teknik när man kör själv, men jag lyckades åtminstone rotera upp huvudet och andas ett par gånger under ”stålmannen”-övningen. Nu vore det bara kul om jag kunde lyckas andas ut och in ordentligt också, så att jag lyckas syresätta kroppen, för idag kändes det ändå som att jag inte fick luft ordentligt, och jag fick stanna ibland för att ta ett par ordentliga andetag. Efter 40 minuter hade jag inte så många fler idéer på övningar att göra, och jag skulle ändå vidare på andra aktiviteter, så då nöjde jag mig för dagen och gick och duschade. Testade för övrigt att ha pulsklockan på mig idag, och det fungerade riktigt bra. Nu fick jag inte så hög puls av dagens bensparkande, men det är ju kul att kunna använda klockan även i vattnet.

Sen satt jag hemma i soffan på kvällen, sömnig och med huvudvärk, och kände att jag inte skulle bli piggare av att sitta kvar. Alltså perfekt läge för att sticka ut på en liten promenad! Det var kolsvart ute, så förutom mössa och vantar fick det bli säsongspremiär för reflexvästen. Sen tog jag stavarna och stack iväg. Ingen speciellt hög puls här heller, men det känns att triceps får jobba lite, och det är ju mest med tanke på skidåkningen som jag stavgår. Fick till och med för mig att testa att springa en bit, och det var faktiskt inte alls så vansinnes-jobbigt som jag hade föreställt mig. Faktum är att det nästan kändes lättare att springa med än utan stavar, eftersom de lite hjälper till att få upp hållningen, så jag var tvungen att sträcka på mig. Jag gick ändå större delen av vägen, och var ute i lite drygt 40 minuter. Huvudvärken är tyvärr kvar, men jag är ändå nöjd över att jag stack ut. En bra tränings-söndag!

Annonser
Det här inlägget postades i längdskidor, simning, träning. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s