Morgonstund har grus i ögat

Åtminstone hade jag det när jag klev upp klockan sex i morse, efter knappt sex timmars sömn. Min rutin för att förbereda mig för morgonträning innefattar normalt inte att vara uppe till midnatt, men igår blev det så olyckligt. Men lite därför är jag extra glad för att jag faktiskt tog mig upp och iväg! Dessutom hade jag träningsdejt med Martin, så det kändes inte som ett alternativ att backa ur…

Det var yoga som stod på programmet i morse, och mer specifikt ett advanced-pass på Sats. För mig som mest kört ashtanga på senare tid kändes det som att tempot var väldigt lågt – normalt sett brukar min andning oftast vara lite långsammare än instruktionerna, men nu var jag nästan snabbare än ledaren istället. Lite ovant, och kanske pga det så fick jag inte in något riktigt flyt under passet. Kom på mig själv med att sakna det vanliga (ashtanga-liknande) flödet lite också, t ex gjorde vi inga sittande övningar alls, och min rygg hade gärna velat ha lite mer rotationer. Det var skönt att sträcka ut lite, hur som helst, även om jag har varit sömnig hela dagen efteråt. Skönt att det är kort jobbvecka, då blir det lite lättare att stå ut med tröttheten… Redan på torsdag får jag ju sova ut!

Annonser
Det här inlägget postades i träning, yoga. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s