Cykelläger Öland: fredag

Karin och jag kom inte fram till Borgholm förrän sent på torsdagskvällen. På vandrarhemmet där jag skulle bo var det redan tyst och släckt överallt, så det var bara för mig att hitta mitt rum, borsta tänderna och krypa ner och sova jag med. På fredagen var det sedan tidig uppstigning för att äta frukost och heja på alla, innan vi gjorde oss klara för dagens cykelpass. Några hade varit där och kört redan på torsdagen, men för mig var det alltså säsongens första pass – och dessutom första gången jag skulle pröva på att köra i klunga!

Efter en kort genomgång rullade vi så iväg. Till att börja med höll vi ihop hela gruppen och snirklade oss ut ur staden, för att sen komma ut på landsvägen. Det var en riktigt fin dag, bara några plusgrader, men soligt, och tack vare väldigt lite biltrafik hade vi vägarna för oss själva. Vi trampade på i vad de andra kallade för lugnt tempo – själv blev jag ärligt talat ganska trött redan efter ett par mil, även om det blev bättre när två mer erfarna cyklister la sig framför och bredvid mig, för att agera vindskydd.

Efter en stund stannade vi och delade upp oss i två grupper, varav den snabbaste gruppen stack iväg upp mot Byxelkrok. Jag höll mig till den näst snabbaste gruppen (SuperSniglarna, alt den snygga gruppen…) som satsade på en lite kortare runda i lugnare tempo. Ganska snart passerade vi ett café som var öppet, och eftersom det är lågsäsong på Öland och mycket är stängt, så passade vi på att stanna till redan efter 3,5 mil. En kaffe och kanelbulle satt riktigt bra, och det märktes att jag fick lite energi i kroppen, för när vi sedan fortsatte kände jag mig mycket piggare. Vi trampade på bort till Löttorp, där vi elegant rundade en rondell och sedan vände hemåt igen. Vi passerade samma café igen, men eftersom det kändes som att vi precis hade fikat, så gjorde vi inget nytt stopp. Det var nog en miss, kan jag säga så här i efterhand – jag hade behövt äta mer! När vi väl kom tillbaka till vandrarhemmet hade vi cyklat totalt tio mil, och klockan var närmare tre. Mina energinivåer var i botten, och de sista milen var riktigt bra pannbensträning, då jag bara fokuserade på att bita ihop och fortsätta ta mig framåt. Jag hade lite strul med både cykeldator och pulsklocka, och såg därför inte hur långt vi kört, och det var nog tur under just det här passet. Jag har fortfarande svårt att förstå hur jag kunde riva av tio mil bara sådär, men det var nog helt enkelt för att jag inte fattade hur långt vi kört förrän vi var framme.

Fredagens 10 mils-runda. Satt och knappade lite på klockan under fikat, så det blev två separata rundor.

Väl tillbaka på vandrarhemmet hann vi slappa lite, prata cykling, och jag fick till och med en massage, vilket var väldigt uppskattat. Cykelpratet fortsatte givetvis vid middagen, och efter det delades det ut goodiebags och lottades ut priser från sponsorerna. Väldigt uppskattat, även om jag blev lite avundsjuk på de som vann snygga cykeltröjor… Som tur är löste ju det sig dagen efter :)

Fikapaus

En av väggarna på vandrarhemmet. Många kungafoton var det…

Annonser

Om annastei

www.sexy.xwgog.website --- young girls for sex meeting soft things waiting for you here.
Det här inlägget postades i konvent/event, spinning/cykling, träning. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s