Färingsö efter seg start

Jag var verkligen trögstartad i morse. Att jag råkade sitta uppe till klockan ett i natt var såklart en bidragande orsak, men det gick inte snabbt när jag väl vaknat heller. Eftersom jag i princip åt frukost samtidigt som jag hade tänkt simma på Eriksdalsbadet, så bestämde jag att dagens simning blev inställd. Istället kikade jag ut på det fina vädret, och blev lite sugen på att testa nya däcken, som jag hade satt på kvällen innan.

Vänster: Gammalt, långsamt däck. Höger: Nytt, snabbt däck. (Fler foton än så här blir det tyvärr inte, eftersom min telefon visst fick värmeslag och glömde bort dagens bilder)

Efter att ha irrat runt en massa hemma kom jag till slut iväg. Eftersom jag mest cyklat söderut tidigare så körde jag ut mot Ekerö istället, för att få lite variation. Nya vägar leder ju ofta till felkörningar och förvirring – så även idag… Praktiskt nog var det en massa andra cyklister ute, så oftast kunde jag ändå hänga på nån annan och kolla vilken väg de körde. Vägarna från Brommaplan ut på Färingsö känns verkligen som Stockholms-cyklisternas E4…

Det är riktigt fin natur där ute, det måste man erkänna. Jag cyklade mellan rapsfält och kohagar, och över små broar där jag nästan kunde ana lukten av hav. Och mitt genom allt detta – prima cykelvägar! Tog fikapaus på Svartsjö café och butik, där jag passade på att mumsa äppelpaj, innan jag vände och cyklade hem igen.

Från Brommaplan till Svartsjö, tur och retur. Resten räknar jag mest som transportsträcka…

På vägen hem klarade jag dessutom av det som alla nybörjar-cyklister väntar på; första SPD-vurpan. Tillbaka i stadsbebyggelsen råkade jag hamna på en lite smalare kombinerad gång-/cykelbana, och plötsligt mötte jag fullt av folk och barnvagnar, som täckte upp hela cykelbanan. Jag bromsade förstås in, men tänkte ändå att de skulle flytta på sig så att vi fick plats att mötas. Det var tydligen fel tänkt, för de gjorde ingen som helst ansats att hålla sig undan. Dumt nog hade jag inte klickat ur fötterna i förväg, och när jag väl insåg att jag faktiskt behövde stanna, så var det försent. Jag hann börja fundera på åt vilket håll jag behövde ta emot mig, och försökte rycka lite i fötterna, men mer än så hann jag inte innan jag lugnt och fint välte rakt åt höger. Lyckligtvis var där en lite upphöjd blomrabatt, som dämpade fallet ordentligt. Jag reste mig snabbt, borstade bort lite jord från benet, och kunde oskadd cykla vidare. Nu är det bara att hoppas att alla vurpor blir lika lindriga – för jag är ganska säker på att det kommer fler…

Annonser
Det här inlägget postades i spinning/cykling, träning. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Färingsö efter seg start

  1. Erika skriver:

    Åh men de borde ju skämmas! Insåg de inte att de var upphovet till din ”vältning”!

    Ja visst är det fint där ute! Följ gärna med mig nån gång så ska jag visa dig ännu mindre vägar vid sidan om den stora som går rätt ut liksom :) Så galet idylliskt!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s