100 m sprint

Jag ljög lite tidigare idag. Jag inledde faktiskt inte ledigheten med simning, jag inledde redan igår kväll med lite backintervaller. Eller, ja – det var tanken i alla fall. Efter att det ösregnat hela dagen klarnade det upp lagom tills jag skulle åka hem från jobbet, och jag tror till och med att solen tittade fram lite. Jag hade sen tidigare haft lite planer på att sticka ut och springa, även om det kändes lite osäkert med tanke på vädret, men nu var det ju inga problem… Trodde jag, alltså. I vanlig ordning såsade jag runt lite hemma, åt en bar eftersom jag höll på att hungra ihjäl, bytte om, fixade i ordning allt och gjorde mig klar. När jag var färdig hade förstås himlen mörknat lite igen, men jag stack ut ändå. Ställde mig och väntade på att pulsklockan skulle få satellit-kontakt, men det tog lite extra lång tid den gången, så till slut började jag gå bort mot spåret. Då sa det typ pang, och sen öste regnet ner! Inget litet trevligt duggregn här inte, som annars kan vara riktigt mysigt att springa i, utan det fullkomligt vräkte ner. Det blev antagligen historiens kortaste löppass, för jag joggade genast de ca 100 metrarna tillbaka till porten och gick in igen. Inte för att ta på mig mer kläder och sticka ut igen, utan för att stanna inne. Jag bangar inte för att springa i lite regn, men då föredrar jag också just lite regn. Motivationen var inte stark nog för att övervinna ett hällregn, så jag gick in och körde lite bålstyrka hemma på yogamattan istället. Det är ju faktiskt inte fy skam, det heller.

Annonser
Det här inlägget postades i core, löpning, träning. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s